Känns som att jag skjuter alla känslor framför mig för att det är för jobbigt att vara ledsen. Men nu känns det som att jag släpper fram det lite pö om pö, det kanske är så man måste göra för att inte bryta ihop.
Jag önskar att vi hade umgåtts mer dom senaste åren, kommer aldrig sluta att ångra det. Men det har samtidigt gett mig en insikt om att man måste ta hand om alla sina vänner! Kvalitets tid med dom man bryr sig om är så viktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar